51 procentsregeln är en regel som infördes av Svenska Fotbollsförbundet. Vad det innebär är att en förenings medlemmar måste ha 51% av rösterna i ett idrottsaktiebolag och därmed ha rösträttsmajoritet. Detta innebär att en enskild ägare eller investerare inte kan ha full kontroll över klubben och dess beslut.
Enligt Linus Arkelius och Sebastian Peterson (2021) är bakgrunden till införandet av regeln som en problemlösning på den ökande trenden av privata investerare som köpte upp fotbollsklubbar runtom i Europa. Dessa ägare hade ofta en annan agenda än klubben själv och deras beslut kunde leda till att klubben förlorade sin identitet och sina rötter. Regeln syftade till att förhindra att detta hände i Sverige och att säkerställa att klubbar fortsatte att vara självständiga och ägda av medlemmarna.
Argument emot 51%-regeln
51% regeln har varit mycket omdebatterad och har kritiserats av vissa för att det kan begränsa klubbar från att få in investeringar och ta sig till nästa nivå. Det har också diskuterats om regeln faktiskt uppnår sitt syfte och om det finns andra sätt att skydda klubbarnas identitet och självständighet. I en motion från SvFF och SIF 2009 framfördes tre argument för att avskaffa 51%-regeln. (Argumenten för och emot 51%-regeln – en översikt, 2011)
– 51%-regeln hämmar investerarnas vilja att gå in med storkapital i fotbollsklubbarna. Investerarna vill kunna kontrollera de klubbar de satsar stort i.
– Detta gör att svensk klubbfotboll halkar efter Europa och är en orsak till vår försämrade konkurrenskraft i de europeiska cuperna.
– Förutsättningarna för att bedriva verksamhet skiljer sig åt mellan de stora lagidrotterna och de mindre idrotterna. Det bör därför inte finnas en gemensam regel för alla idrotter, utan varje idrottsförbund bör få sätta sina egna regler.
Fotbollsklubbarnas perspektiv
Arkelius och Peterson(2021 menar att )vissa föreningar har varit positiva till 51%-regeln eftersom att det hjälper till att bevara klubbens självständighet och identitet. Andra har dock varit kritiska eftersom att det kan vara svårare att locka till sig investerare som hjälper till att finansiera klubbens utveckling. Detta är just för att de ska kunna mäta sig med andra europeiska storklubbar som ligger steget före
Fotbollssupportrars perspektiv
De svenska fotbollssupportrarna har alltid varit tydliga med sin ståndpunkt i frågan och har värnat om innebörden i att bevara den svenska föreningsstrukturen (Svenska Fans, 31 januari 2011). Att klubbens medlemmar har fortsatt inflytande över klubben trots att en större investerare blandar sig i är den viktigaste delen. Dock är alla undersökningar kring detta några år gamla och därför ska jag ta reda på ifall uppfattningen har ändrats i dagsläget.
Svensk fotboll har en föreningskultur som är starkt rotad i engagemang från klubbens anhängare. Om en förening hade styrts helt utan hänsyn till supportrarnas åsikter hade den svenska supporterkulturen tagit en kraftig smäll och det hade förändrat svensk fotboll till något helt annat än vad det är idag. Trots kritiken har 51% regeln förblivit en viktig i svensk fotboll och har tillämpats på alla klubbar i de högsta divisionerna sedan dess införande. Regeln har hjälpt till att upprätthålla den svenska modellen av medlemsägda klubbar och har bidragit till att säkerställa en jämn fördelning av makt och inflytande mellan klubbens medlemmar. Argumenten som bedrivs emot detta pekar ofta på att den har begränsat klubbarnas möjligheter och ekonomiska potential (Svenska Fans, 31 januari 2011).
Läget i europeiska fotbollsklubbar
Enligt Olof Lundh(Fotbollskanalen,2021) ser äganderätten i andra europeiska länder helt annorlunda ut. Stora fotbollsnationer som England har en helt annan struktur när det kommer till klubbarnas verksamhet. Historiskt sett har fotbollsklubbarna ägts av enskilda personer eller företag som också har makt över klubbens verksamhet och finansiella beslut. Detta är en växande trend i andra länder och har lett till den ökande kommersialiseringen av sporten. Dock finns det länder där supportrarna värnar om beskyddandet av klubbarnas identitet och självständighet, ett bra exempel är på det är Tyskland. Massvis med kritik har riktats mot bland annat höga spelarlöner och äganderätten i klubbarna med meningen att det riskerar att underminera fotbollens traditionella värderingar och att det är viktigt att klubbar och fotbollsförbundet arbetar tillsammans för att bevara en balans mellan kommersialisering och tradition.